NYTT DATUM NO-PROV MÅNDAG 15/5

Eftersom det är kamratgrupper på skolan torsdag 11/5 "som krockar med" tiden vi skulle gjort NO-provet i klass 6A flyttas provet fram till måndag istället. 

Nya datumet gäller både klass 6A och 6B (då jag vill att de genomför provet på samma dag). 

NO-prov , torsdag 11/5

Vi kommer att avsluta kapitel 4 i No-boken; Ämnen omkring oss med ett prov torsdag 11/5. Gäller både klass 6A och 6B. Alla har fått ett papper om vad man behöver kunna inför provet där det även står vilka sidor i boken man kan läsa om det. 

Sätt att träna på:

Läsa/lyssna på kapitel 4, s. 58 - 73 i Koll på No 6.

Bingel.se- logga in på ön- välj koll på NO 6, kapitel 4. 

Länk att träna begrepp mm som hör till kapitlet (finns längst ner på den här sidan). 

Instuderingsfrågor du gjort på texten i boken. 

Jag kommer bedöma hur stor del du använder naturvetenskapligt språk i dina förklaringar/beskrivningar, hur välutvecklade dina beskrivningar är med exempel och argument. 

Inför NO-diagnos på kapitel 4; Ämnen omkring oss.

·         Atomer (s.60)
Du ska veta att:
- allt är uppbyggt av atomer.
- alla atomer har en kärna i mitten.
- att vi idag kan dela atomer.
- det finns mindre partiklar än atomer, DE ÄR ALLTSÅ INTE DET MINSTA SOM FINNS.
- När två eller flera atomer sitter ihop = en molekyl.

·         Ämnen

-          Ämnen som bara innehåller EN SLAGS ATOMER (samma) t.ex järn, koppar och syre = GRUNDÄMNE. (idag känner vi till ca 100 olika och de syns på det periodiska systemet)

-          När atomer från två eller flera olika grundämnen sitter ihop = kemisk förening.
tex.  järnoxid (rost = järn +syre), koldioxid (kol + syre), socker (kol+syre+väte).

·         Mineral (s.64)
- Kemiska föreningar i berggrunden = mineraler (ex. fältspat, kalksten och kvarts)

·         Metaller (s.65)
- Aluminium, järn, guld och koppar är några exempel på metaller.
- några gemensamma egenskaper för metaller är tex. glansiga och hårda men ändå lätta att forma, leder värme och elektricitet bra.

·         Malmer
- finns också i berggrunden och är mineral som innehåller mycket metall.

·         Gruvor och dagbrott (s.66-67)
- Att man bryter malm och mineraler med hjälp av gruvor (gräver under markytan) eller dagbrott (gräver på markytan)

·         Järn:
- rostar (och går till sist sönder) i kontakt med syre och fuktigt klimat som ex. regn.
Om du använt järn i ett staket som rostar och går sönder måste det bytas ut mot ett nytt.

·         Legering
- legering = när man blandar två olika metaller som då får helt nya egenskaper.

Ex. järn + nickel = rostfritt stål eller järn+ krom = rostfritt stål

För att ha möjlighet att nå högre betyg än E behöver du också kunna:

·         Förklara varför det finns så enormt många fler ämnen än de ca 100 grundämnena.
(de som vi ser i det periodiska systemet). (s. 61)

·         Kunna berätta om hur man framställer järn. (s. 66-67)

·        Kunna förklara kolets kretslopp (obs! efter bilden på sid 63 i boken)

·       På vilka sätt vi människor kan påverka Kolets kretslopp och ex. hur vi kan minska vår påverkan. (s.63)

·         Varför vi ska återvinna metaller, tex. Aluminium i burkar. (s.71).


https://glosor.eu/vanligt-forhor/kemi-kapitel-4-amnen-omkring-oss.11455739-1.html

Här nedan ser du instuderingsfrågorna med svar till. 

NO, Kapitel 4 Ämnen omkring oss s. 60 – 63              

Leta upp i texten och skriv svar med hel mening.

1.      Vad består hela universum av?s.60 Hela universum består av olika ämnen.

2.      Vad finns olika ämnen som? Olika ämnen finns som grundämnen eller i olika kemiska föreningar.

3.      Ämnen kan till exempel vara lätta, tunga, flytande, fasta, i gasform, ha olika färg eller lukt. Vad har alla ämnen alltså olika? Alla ämnen har olika egenskaper.

4.      Vad betyder ordet atom? Ordet atom betyder odelbar.

5.      Kan man (idag) dela en atom? Idag kan man dela en atom.

6.      Vad finns alltid i mitten av en atom? I mitten av en atom finns alltid en kärna (atomkärna).

7.      Vad kallas ett ämne som bara består av samma slags atomer? Ett ämne som består av samma slags atomer kallas grundämne. (ex. syre, guld, väte)

8.      Vilka är de två vanligaste grundämnena i universum? De två vanligaste grundämnena i universum är väte och helium.

9.      Ungefär hur många olika grundämnen finns i universum? Det finns ungefär 100 olika grundämnen i universum.

10.  Vad är en kemisk förening? s.61 En kemisk förening är ett ämne som består av olika slags atomer.

11.  Ge exempel (namnet) på två kemiska föreningar. Vatten H2O och Koldioxid CO2 är exempel på kemiska föreningar.

12.  Hur kan det finnas så många olika ämnen när det bara finns drygt 100 grundämnen? Av alla grundämnena som finns kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar.

13.  Vad har man gett alla grundämnen för att forskare ska kunna förstå varandra lättare? För att forskare ska kunna förstå varandra lättare har man gett alla grundämnen speciella kemiska namn och beteckningar. Tex. Kol = C, Syre = O, Järn = Fe

14.  Hur skriver man de kemiska föreningarna vatten och koldioxid? Man skriver de kemiska föreningarna vatten= H2O och koldioxid = CO2

15.  Vad är speciellt med grundämnet kol? S.62 Kol är ett ämne som kan binda sig till flera andra ämnen och bilda kemiska föreningar som är en förutsättning för liv på jorden.

16.  Var på jorden finns kol? Kol finns i havet, i luften, i marken och i allt levande.

17.  Vad kallas kol i gasform (som du andas ut)? Kol i gasform kallas koldioxid = CO2.

18.  Hur vandrar kolet runt (kretsloppet)? S.63 Vi släpper ut gasen koldioxid i luften: -När vi förbränner maten vi ätit bildas gasen koldioxid, som jag liksom alla djur andas ut. - När vi tar upp fossila bränslen som olja, gas, kol och torv från marken för att sedan förbränner) som bränsle i ex. bilar, flygplan, fabriker (förbränner). - När vi eldar ved och flis bildas också koldioxid. Växter tar upp koldioxiden och kan tillsammans med värme (solljus) och vatten bilda egen energi genom fotosyntesen. När människor och andra djur äter av växterna förs kolet vidare som kolhydrater (näring/energi till oss). Även döda djur och växter avger koldioxid när de bryts ner.

19.  Vad krävs för växternas fotosyntes? Det krävs värme (solljus), vatten och koldioxid för växters fotosyntes.

20.  Vad bildas om kolet lagras djupt i marken under lång tid och hårt tryck? När kol lagras djupt i marken under lång tid och hårt tryck bildas stenkol, torv, gas eller olja men även diamanter.

21.  Varför ökar koldioxidhalten i luften? Koldioxidhalten i luften ökar för att vi släpper ut mer koldioxid än vad som hinner lagras, när vi tar upp det lagrade kolet i marken (fossila bränslen) och förbränner det.. Då kan det naturliga kretsloppet rubbas.

22.  Vad händer när växthuseffekten ökar? När växthuseffekten ökar blir klimatet på jorden varmare.

23.  Vad kallas olja, gas, kol och torv för med ett gemensamt namn? Olja, gas, kol och torv kallas med ett gemensamt namn för fossila bränslen och de är icke förnybara energikällor.

24.  Ved och flis som man får från träd räknas som biobränsle, vad menas med det? Biobränsle betyder att det är ett biologiskt bränsle och hör till de förnybara energikällorna. Träden som huggs ner och förbränns kan ersättas av nya träd vi planterar och de kan sedan ta upp koldioxiden i luften.

 

sid 64 - 65.                                               

1.      Vad kallas den fasta massan i jordskorpan? Den fasta massan i jordskorpan kallas berggrund.

2.      Vilket är det vanligaste grundämnet i jordskorpan? Det vanligaste grundämnet i jordskorpan är syre.

3.      Vad består berggrunden av? Berggrunden består av olika bergarter, tex. granit, gnejs och kalksten

4.        Vad är ett mineral? Ett mineral är en kemisk förening som finns i berggrunden och som alla stenar och berg är uppbyggda av.

5.      Ge exempel på ett vanligt mineral. Ett vanligt mineral är fältspat.

6.      Vad kallas mineraler som innehåller mycket metall? Mineraler som innehåller metaller kallas malmer.

7.      Ge exempel på (namnet på) TRE metaller. Silver, koppar, järn och zink är exempel på metaller.

8.      Ge exempel på vad vi använder metaller till. Vi använder metaller när vi tex tillverkar redskap, vapen, mynt och smycken (prydnader).

9.      Vilka gemensamma egenskaper har metaller? Gemensamma egenskaper för metaller är att de leder elektricitet och värme bra, är blanka och hårda men ändå lätta att forma och bearbeta (göra olika saker av dem).

Frågor till sid 66 - 67.

35.Vad kallas det när man tar upp mineraler eller malmer ur jordskorpan? Att ta upp mineraler eller malmer ur jordskorpan kallas brytning.

36.  Vad gör man i en gruva eller ett dagbrott? I en gruva eller dagbrott tar man upp mineraler eller malmer ur jordskorpan.

37.  Vad är det för skillnad på en gruva och ett dagbrott? I en gruva gräver man djupa tunnlar under markytan för att bryta malm men i ett dagbrott gräver man efter malm på markytan.

38.  Vilka två olika järnmalmer är vanliga i Sverige? De två vanligaste järnmalmerna i Sverige svart magnetit och röd hematit.

39.  Vad är speciellt med den svarta magnetiten? Den är magnetisk (fastnar lätt på magneter).

40.  Förklara vad som menas med att malmen anrikas. Att sortera bort stenar som inte innehåller järnmalm kallas för anrikning.

41.  Vad måste man ta bort ur järnmalmen för att få rent järn? För att få rent järn måste man ta bort syret (oxiden) ur järnmalmen.

42.  Vad använder man för detta? För att få bort syret ur järnmalmen använder man stora heta ugnar som kallas masugnar.

43.  Vad händer i en masugn? Järnmalmen (magnetiten) upphettas tillsammans med kol och kalksten. Kolet förenar sig med syret och bildar koldioxid. Gasen koldioxid lämnar masugnen. Kvar blir järn, som man tappar ur masugnen i smält form = tackjärn. Restprodukterna (det som blir kvar) som inte innehåller järn ”klumpar ihop sig” med kalkstenen och kallas slagg.

44.  Vad är slagg? Restprodukterna som blir kvar i masugnen som inte innehåller järn.

45.  Vad kallas det första järnet som kommer ut från masugnen? Järnet som kommer ut ur masugnen kallas tackjärn.

46.  Vad gör man för att få fram stål och vad kallas det? För att få fram stål tar man bort ännu mer syre ur järnet, det kallas färskning.

47.  Vad händer med järn som ligger ute i fuktig luft eller regn tex. en järnspik? När järn ligger ute i fuktig luft eller regn reagerar det med syret, spiken rostar.

48.  Vad menas med legering? Att man blandar olika metaller med varandra eller andra ämnen = legering.

Frågor till sid 68 - 72.

49.  Skriv namnet på fyra ädelmetaller. Exempel på ädelmetaller är guld, silver, platina och koppar.

50.  Vad är speciellt med ädelmetaller? Ädelmetaller är sällsynta och dyra, har svårare att bilda kemiska föreningar med andra ämnen.

51.  Varför är koppar en extra användbar metall? Koppar är en användbar metall eftersom den inte rostar, tål kokande och iskallt vatten (bar att använda till rör för dricksvatten) och leder elektrisk ström bra.

52.  Vad är ärg? När koppar förenar sig med syre bildas ett grönt ämne som kallas för ärg. Ärgen skyddar kopparen så att den inte förstörs. (tex. på koppartak)

53.  Skriv namnet på minst tre andra metaller som inte räknas som ädelmetaller. Aluminium, Magnesium, Zink, Titan, Bly, Kvicksilver och Nickel är exempel på metaller som inte är ädelmetaller.

54.  Varför vill man minska användningen av metallerna bly och kvicksilver? Metallerna bly och kvicksilver är skadliga för miljön, växter och djur.

55.  Varför ska vi återvinna metaller? Vi ska återvinna metaller för att metaller finns i berggrunden och för att få fram ny metall måste vi bryta den i gruvor eller dagbrott. Då förändras naturen runt omkring. Det går åt mer energi att framställa ny metall ur berggrunden än att smälta ner och återvinna metall tex. från en aluminiumburk. Även metaller finns en bestämd mängd av, kan ta slut.

56.  Vilka metaller finns i din kropp? I min kropp finns metallerna Magnesium, Zink, Koppar, Natrium, Krom, Järn och Kalcium.