NYTT DATUM NO-PROV MÅNDAG 15/5

Eftersom det är kamratgrupper på skolan torsdag 11/5 "som krockar med" tiden vi skulle gjort NO-provet i klass 6A flyttas provet fram till måndag istället. 

Nya datumet gäller både klass 6A och 6B (då jag vill att de genomför provet på samma dag). 

NO-prov , torsdag 11/5

Vi kommer att avsluta kapitel 4 i No-boken; Ämnen omkring oss med ett prov torsdag 11/5. Gäller både klass 6A och 6B. Alla har fått ett papper om vad man behöver kunna inför provet där det även står vilka sidor i boken man kan läsa om det. 

Sätt att träna på:

Läsa/lyssna på kapitel 4, s. 58 - 73 i Koll på No 6.

Bingel.se- logga in på ön- välj koll på NO 6, kapitel 4. 

Länk att träna begrepp mm som hör till kapitlet (finns längst ner på den här sidan). 

Instuderingsfrågor du gjort på texten i boken. 

Jag kommer bedöma hur stor del du använder naturvetenskapligt språk i dina förklaringar/beskrivningar, hur välutvecklade dina beskrivningar är med exempel och argument. 

Inför NO-diagnos på kapitel 4; Ämnen omkring oss.

·         Atomer (s.60)
Du ska veta att:
- allt är uppbyggt av atomer.
- alla atomer har en kärna i mitten.
- att vi idag kan dela atomer.
- det finns mindre partiklar än atomer, DE ÄR ALLTSÅ INTE DET MINSTA SOM FINNS.
- När två eller flera atomer sitter ihop = en molekyl.

·         Ämnen

-          Ämnen som bara innehåller EN SLAGS ATOMER (samma) t.ex järn, koppar och syre = GRUNDÄMNE. (idag känner vi till ca 100 olika och de syns på det periodiska systemet)

-          När atomer från två eller flera olika grundämnen sitter ihop = kemisk förening.
tex.  järnoxid (rost = järn +syre), koldioxid (kol + syre), socker (kol+syre+väte).

·         Mineral (s.64)
- Kemiska föreningar i berggrunden = mineraler (ex. fältspat, kalksten och kvarts)

·         Metaller (s.65)
- Aluminium, järn, guld och koppar är några exempel på metaller.
- några gemensamma egenskaper för metaller är tex. glansiga och hårda men ändå lätta att forma, leder värme och elektricitet bra.

·         Malmer
- finns också i berggrunden och är mineral som innehåller mycket metall.

·         Gruvor och dagbrott (s.66-67)
- Att man bryter malm och mineraler med hjälp av gruvor (gräver under markytan) eller dagbrott (gräver på markytan)

·         Järn:
- rostar (och går till sist sönder) i kontakt med syre och fuktigt klimat som ex. regn.
Om du använt järn i ett staket som rostar och går sönder måste det bytas ut mot ett nytt.

·         Legering
- legering = när man blandar två olika metaller som då får helt nya egenskaper.

Ex. järn + nickel = rostfritt stål eller järn+ krom = rostfritt stål

För att ha möjlighet att nå högre betyg än E behöver du också kunna:

·         Förklara varför det finns så enormt många fler ämnen än de ca 100 grundämnena.
(de som vi ser i det periodiska systemet). (s. 61)

·         Kunna berätta om hur man framställer järn. (s. 66-67)

·        Kunna förklara kolets kretslopp (obs! efter bilden på sid 63 i boken)

·       På vilka sätt vi människor kan påverka Kolets kretslopp och ex. hur vi kan minska vår påverkan. (s.63)

·         Varför vi ska återvinna metaller, tex. Aluminium i burkar. (s.71).


https://glosor.eu/vanligt-forhor/kemi-kapitel-4-amnen-omkring-oss.11455739-1.html

Här nedan ser du instuderingsfrågorna med svar till. 

NO, Kapitel 4 Ämnen omkring oss s. 60 – 63              

Leta upp i texten och skriv svar med hel mening.

1.      Vad består hela universum av?s.60 Hela universum består av olika ämnen.

2.      Vad finns olika ämnen som? Olika ämnen finns som grundämnen eller i olika kemiska föreningar.

3.      Ämnen kan till exempel vara lätta, tunga, flytande, fasta, i gasform, ha olika färg eller lukt. Vad har alla ämnen alltså olika? Alla ämnen har olika egenskaper.

4.      Vad betyder ordet atom? Ordet atom betyder odelbar.

5.      Kan man (idag) dela en atom? Idag kan man dela en atom.

6.      Vad finns alltid i mitten av en atom? I mitten av en atom finns alltid en kärna (atomkärna).

7.      Vad kallas ett ämne som bara består av samma slags atomer? Ett ämne som består av samma slags atomer kallas grundämne. (ex. syre, guld, väte)

8.      Vilka är de två vanligaste grundämnena i universum? De två vanligaste grundämnena i universum är väte och helium.

9.      Ungefär hur många olika grundämnen finns i universum? Det finns ungefär 100 olika grundämnen i universum.

10.  Vad är en kemisk förening? s.61 En kemisk förening är ett ämne som består av olika slags atomer.

11.  Ge exempel (namnet) på två kemiska föreningar. Vatten H2O och Koldioxid CO2 är exempel på kemiska föreningar.

12.  Hur kan det finnas så många olika ämnen när det bara finns drygt 100 grundämnen? Av alla grundämnena som finns kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar.

13.  Vad har man gett alla grundämnen för att forskare ska kunna förstå varandra lättare? För att forskare ska kunna förstå varandra lättare har man gett alla grundämnen speciella kemiska namn och beteckningar. Tex. Kol = C, Syre = O, Järn = Fe

14.  Hur skriver man de kemiska föreningarna vatten och koldioxid? Man skriver de kemiska föreningarna vatten= H2O och koldioxid = CO2

15.  Vad är speciellt med grundämnet kol? S.62 Kol är ett ämne som kan binda sig till flera andra ämnen och bilda kemiska föreningar som är en förutsättning för liv på jorden.

16.  Var på jorden finns kol? Kol finns i havet, i luften, i marken och i allt levande.

17.  Vad kallas kol i gasform (som du andas ut)? Kol i gasform kallas koldioxid = CO2.

18.  Hur vandrar kolet runt (kretsloppet)? S.63 Vi släpper ut gasen koldioxid i luften: -När vi förbränner maten vi ätit bildas gasen koldioxid, som jag liksom alla djur andas ut. - När vi tar upp fossila bränslen som olja, gas, kol och torv från marken för att sedan förbränner) som bränsle i ex. bilar, flygplan, fabriker (förbränner). - När vi eldar ved och flis bildas också koldioxid. Växter tar upp koldioxiden och kan tillsammans med värme (solljus) och vatten bilda egen energi genom fotosyntesen. När människor och andra djur äter av växterna förs kolet vidare som kolhydrater (näring/energi till oss). Även döda djur och växter avger koldioxid när de bryts ner.

19.  Vad krävs för växternas fotosyntes? Det krävs värme (solljus), vatten och koldioxid för växters fotosyntes.

20.  Vad bildas om kolet lagras djupt i marken under lång tid och hårt tryck? När kol lagras djupt i marken under lång tid och hårt tryck bildas stenkol, torv, gas eller olja men även diamanter.

21.  Varför ökar koldioxidhalten i luften? Koldioxidhalten i luften ökar för att vi släpper ut mer koldioxid än vad som hinner lagras, när vi tar upp det lagrade kolet i marken (fossila bränslen) och förbränner det.. Då kan det naturliga kretsloppet rubbas.

22.  Vad händer när växthuseffekten ökar? När växthuseffekten ökar blir klimatet på jorden varmare.

23.  Vad kallas olja, gas, kol och torv för med ett gemensamt namn? Olja, gas, kol och torv kallas med ett gemensamt namn för fossila bränslen och de är icke förnybara energikällor.

24.  Ved och flis som man får från träd räknas som biobränsle, vad menas med det? Biobränsle betyder att det är ett biologiskt bränsle och hör till de förnybara energikällorna. Träden som huggs ner och förbränns kan ersättas av nya träd vi planterar och de kan sedan ta upp koldioxiden i luften.

 

sid 64 - 65.                                               

1.      Vad kallas den fasta massan i jordskorpan? Den fasta massan i jordskorpan kallas berggrund.

2.      Vilket är det vanligaste grundämnet i jordskorpan? Det vanligaste grundämnet i jordskorpan är syre.

3.      Vad består berggrunden av? Berggrunden består av olika bergarter, tex. granit, gnejs och kalksten

4.        Vad är ett mineral? Ett mineral är en kemisk förening som finns i berggrunden och som alla stenar och berg är uppbyggda av.

5.      Ge exempel på ett vanligt mineral. Ett vanligt mineral är fältspat.

6.      Vad kallas mineraler som innehåller mycket metall? Mineraler som innehåller metaller kallas malmer.

7.      Ge exempel på (namnet på) TRE metaller. Silver, koppar, järn och zink är exempel på metaller.

8.      Ge exempel på vad vi använder metaller till. Vi använder metaller när vi tex tillverkar redskap, vapen, mynt och smycken (prydnader).

9.      Vilka gemensamma egenskaper har metaller? Gemensamma egenskaper för metaller är att de leder elektricitet och värme bra, är blanka och hårda men ändå lätta att forma och bearbeta (göra olika saker av dem).

Frågor till sid 66 - 67.

35.Vad kallas det när man tar upp mineraler eller malmer ur jordskorpan? Att ta upp mineraler eller malmer ur jordskorpan kallas brytning.

36.  Vad gör man i en gruva eller ett dagbrott? I en gruva eller dagbrott tar man upp mineraler eller malmer ur jordskorpan.

37.  Vad är det för skillnad på en gruva och ett dagbrott? I en gruva gräver man djupa tunnlar under markytan för att bryta malm men i ett dagbrott gräver man efter malm på markytan.

38.  Vilka två olika järnmalmer är vanliga i Sverige? De två vanligaste järnmalmerna i Sverige svart magnetit och röd hematit.

39.  Vad är speciellt med den svarta magnetiten? Den är magnetisk (fastnar lätt på magneter).

40.  Förklara vad som menas med att malmen anrikas. Att sortera bort stenar som inte innehåller järnmalm kallas för anrikning.

41.  Vad måste man ta bort ur järnmalmen för att få rent järn? För att få rent järn måste man ta bort syret (oxiden) ur järnmalmen.

42.  Vad använder man för detta? För att få bort syret ur järnmalmen använder man stora heta ugnar som kallas masugnar.

43.  Vad händer i en masugn? Järnmalmen (magnetiten) upphettas tillsammans med kol och kalksten. Kolet förenar sig med syret och bildar koldioxid. Gasen koldioxid lämnar masugnen. Kvar blir järn, som man tappar ur masugnen i smält form = tackjärn. Restprodukterna (det som blir kvar) som inte innehåller järn ”klumpar ihop sig” med kalkstenen och kallas slagg.

44.  Vad är slagg? Restprodukterna som blir kvar i masugnen som inte innehåller järn.

45.  Vad kallas det första järnet som kommer ut från masugnen? Järnet som kommer ut ur masugnen kallas tackjärn.

46.  Vad gör man för att få fram stål och vad kallas det? För att få fram stål tar man bort ännu mer syre ur järnet, det kallas färskning.

47.  Vad händer med järn som ligger ute i fuktig luft eller regn tex. en järnspik? När järn ligger ute i fuktig luft eller regn reagerar det med syret, spiken rostar.

48.  Vad menas med legering? Att man blandar olika metaller med varandra eller andra ämnen = legering.

Frågor till sid 68 - 72.

49.  Skriv namnet på fyra ädelmetaller. Exempel på ädelmetaller är guld, silver, platina och koppar.

50.  Vad är speciellt med ädelmetaller? Ädelmetaller är sällsynta och dyra, har svårare att bilda kemiska föreningar med andra ämnen.

51.  Varför är koppar en extra användbar metall? Koppar är en användbar metall eftersom den inte rostar, tål kokande och iskallt vatten (bar att använda till rör för dricksvatten) och leder elektrisk ström bra.

52.  Vad är ärg? När koppar förenar sig med syre bildas ett grönt ämne som kallas för ärg. Ärgen skyddar kopparen så att den inte förstörs. (tex. på koppartak)

53.  Skriv namnet på minst tre andra metaller som inte räknas som ädelmetaller. Aluminium, Magnesium, Zink, Titan, Bly, Kvicksilver och Nickel är exempel på metaller som inte är ädelmetaller.

54.  Varför vill man minska användningen av metallerna bly och kvicksilver? Metallerna bly och kvicksilver är skadliga för miljön, växter och djur.

55.  Varför ska vi återvinna metaller? Vi ska återvinna metaller för att metaller finns i berggrunden och för att få fram ny metall måste vi bryta den i gruvor eller dagbrott. Då förändras naturen runt omkring. Det går åt mer energi att framställa ny metall ur berggrunden än att smälta ner och återvinna metall tex. från en aluminiumburk. Även metaller finns en bestämd mängd av, kan ta slut.

56.  Vilka metaller finns i din kropp? I min kropp finns metallerna Magnesium, Zink, Koppar, Natrium, Krom, Järn och Kalcium.

 

 

 

 

 

 

 

 

  

Teknikprov klass 6A och 6B onsdag 3/5

OBS! nytt datum då måndag 1/5 är ledigt på grund av helgdag. Detta för att eleverna ska få möjlighet att träna inför provet i skolan en gång till innan. 

En del av eleverna i bägge klasserna har trots påminnelse ännu ej lämnat in svar till de 24 frågor om teknik som vi jobbat med sedan v.11.

Lägger nedan ut frågorna med svar till, samma har även delats ut i pappersform till alla elever. 

Provet kommer att vara skriftligt och frågorna bygger på svaren nedan. 

Svara på frågorna med hjälp av boken Puls Teknik, häfte från Enkel Teknik.

1.     Vad är teknik? Teknik hjälper människan i vardagen. När vi använder föremål av något slag så handlar det nästan alltid om teknik, ex. mobil, kniv.

2.     Vilken teknik använder du i din vardag? Ge flera exempel! kläder, cykel, kniv, dator, lampa, förpackningar

3.     Välj tre av dina exempel och förklara vilka problem man löser med just den tekniken. Kläder: ex. för att hålla kroppen varm vid kyla. Cykel: För att snabbare ta mig från en plats till en annan tex. mellan hemmet och skolan. Kniv: För att kunna dela mat, skära grönsaker.

4.     Vilken teknik hittar du i dina kläder? Ge tre exempel! Fickor, tyg, blixtlås, knapp är exempel på teknik man hittar i kläder.

5.     Vilken teknik användes på stenåldern? De byggde hus och gjorde båtar av trä. Fångade fick med metkrok och nät. Tillverkade vapen ex. pilspetsar att jaga med. Man kunde göra upp eld med hjälp av en pinne och en träbit. Man gjorde keramik av bränd lera som man kunde laga mat i.

6.     Vilken teknik användes på vikingatiden? Under vikingatiden kunde man få fram järn ur malm som man hittade i myrar och på sjöbottnar. Av malmen tillverkade smeder bland annat verktyg, vapen, spikar och spännen till kläder. Man gjorde tråd med hjälp av en slända och av tråden kunde man väva tyger av ull och lin. Man byggde båtar (med hjälp av järn spikar) som höll för att färdas över haven.

7.     Vad är skillnaden på en upptäckt och en uppfinning? En upptäckt är att hitta något som redan fanns förut men som man inte visste fanns. En uppfinning är att hitta på något som inte funnits förut.

8.     Nämn några viktiga uppfinningar och förklara hur de har underlättat för mänskligheten. Förpackningar/behållare: Har gjort det enklare att förvara och transportera mat. Flygplan: Gör att vi kan resa över hela världen. Dator/mobiltelefon: Enklare att hålla kontakt med varandra var man än befinner sig men även att kunna söka information snabbt.

9.     Vad är skillnaden på en skiss och en ritning? En skiss är en enkel teckning som ofta gjorts för hand. En ritning är noga utförd och görs alltid i skala och från flera olika håll (projiceringar).

10.Vad bör man tänka på när man bygger hus? Det beror på var man lever och hur man vill bo tillsammans. Låga eller höga hus. Det behövs en bra grund för att stå stabilt, hur husen ska värmas upp och isoleras. Tak för att skydda mot nederbörd. Väggar av tegel eller trä.

11.Vilka material används ofta i dagens husbyggen? Sten och betong, trä, tegel, plåt är material som ofta används när man bygger hus.

12.Vilka former är särskilt användbara och hållbara när man bygger till exempel hus, broar och andra större konstruktioner? Triangeln, röret, bågen, vecket är hållbara former..

13.Ge exempel på hållbara former och var du kan hitta dessa. Triangeln (fackverk): i broar och högre byggnader som Eiffeltornet. Släpper igenom vind. Bågen: finns i broar och i kyrktak. Röret: I ex. avloppsledningar i hus men även i broar. Veck: Tegeltak är lagda i form av veck.

14.Vilka tekniska system ingår i ett hus? Värmesystem, ventilation, vatten och avlopp, elsystem är några exempel på tekniska system som ingår i ett hus..

15.Skriv namn på fyra olika sorters broar. Balkbro, hängbro, snedkabelbro, valvbro, fackverksbro

16.Elektricitet är väldigt viktigt i vårt samhälle. På vilka sätt kan vi framställa el? Genom att omvandla solkraft, vindkraft, vattenkraft, med hjälp av generatorer i kraftverk till elektricitet.

17.Vad är skillnaden på förnybara och icke förnybara kraftkällor? GE exempel och förklara. Förnybara energikällor tar aldrig slut ex. vindkraft, solkraft, vattenkraft och biobränslen. Icke förnybara energikällor tar förr eller senare slut ex. olja, kol, gas och torv.

18.Vilka är de enkla maskinerna? De enkla maskinerna är kilen, hävstången, lutande planet, hjulet, skruven och taljan.

19.Vad är gemensamt för alla enkla maskiner? Det man sparar i kraft förlorar man i väg.

20.Beskriv hur de enkla maskinerna fungerar/används och ge exempel på var vi hittar dem. Kilen: har ofta en form av en triangel eller en spets som gör att den är bra på att tränga igenom/dela saker. Ex. Yxa och kniv. Hävstången: Om man sticker in en lång hävstång under en sten är det lättare att flytta stenen. Ju längre hävstång desto mer kraft får man av den. Ett annat exempel är saxen. Lutande planet: Används ex. som ramp för att dra upp en rullstol. Det är lättare att putta upp något uppför ett lutande plan än att lyfta det rakt upp, men vägen blir längre. Hjulet: när man ska transportera olika saker kan de rullas eller köras framåt. Skruven: Ser ut som en gängad spik, som vrider sig som en spiral. En skruv kan lätt tränga igenom många material. Med hjälp av en skruvmejsel kan man skruva ihop ex. två plankor med varandra. Taljan: Används för att lyfta eller hissa upp föremål. En talja består av minst två block och i varje block finns små hjul (trissor).  Taljan kan hittas på båtar för att hissa segel eller i lyftkranar.

21.Vilka är de vanligaste transportmedlen vi har? Bil, cykel, båtar och tåg är vanliga transportmedel i samhället.

22.Vilka delar består en cykel av? En cykel består av tex. delarna styre, kedja, kugghjul, pedaler, ram, hjul och däck, sadel.

23.Hur har tekniken med tecken utvecklats genom tiderna? Från början gjorde man tecken på lera, trä och sten. För ca 5000 år sedan lärde man sig i Egypten att göra papyrus(papper) av en gräsväxt. Vanligt papper började tillverkas i Kina för drygt 2000 år sedan. De första pennorna gjordes av fågelfjädrar som man doppade i färg. På 1450-talet började man trycka böcker med hjälp av lösa metallbokstäver. De första skrivmaskinerna tillverkades i slutet av 1800-talet. Varje bokstav hade en egen tangent och när den trycktes ner stämplades ett tecken på pappret. Idag använder vi ofta datorer och kopieringsmaskiner i stället.

24.Vilka delar består en dator av? viktiga delar i en dator är: Processor med minne (hårddisk), Indataenhet = tangentbord och mus. Utdataenhet = skärm. Operativsystem ex. Wndows eller Mac. Mjukvara = olika användarprogram.